Skriva lättläst
Vänder du dig till en målgrupp som har svårt att läsa och förstå standardsvenska? I den här artikeln sammanfattar vi vad du kan göra för att skriva lättläst på svenska.
Skriva lättläst på svenska
Lätt svenska eller lättläst svenska är lättare att läsa och förstå än standardsvenska. Syftet med att skriva lättläst (förkortas ofta LL) är att förenkla för personer som av någon anledning har svårt att läsa och förstå standardsvenska. Det kan till exempel bero på funktionsnedsättning, dyslexi, sjukdom eller att man inte har svenska som modersmål.
Det finns flera saker som påverkar en text och gör den mer eller mindre lätt att läsa och förstå, till exempel vilka ord man använder, meningarnas uppbyggnad, rubrikernas längd och innehåll men också saker som sidlayout, typsnitt och stöd i form av bilder.
Nedan följer några tips på vad du kan tänka på om du vill skriva på lätt svenska.
Tänk på att även vana läsare ofta hellre väljer den lättare texten. En text på lätt svenska är alltså inget komplement till en annan, svårare text, utan den ska kunna stå för sig själv.
1. Definiera målgruppen
Fundera över vad dina tilltänkta läsare kan ha för behov. Vad har de redan kunskap om? Är informationen ny för dem? Om du vill nå personer som är vana att läsa, men just har lärt sig svenska, kan innehållet vara mer komplicerat, men skrivet med ett enklare språk, än om läsaren inte alls är van att ta till sig skriftlig information. Vänder du dig till barn eller vuxna? Kom ihåg att lättläst inte är samma sak som barnsligt. Om du vänder dig till vuxna ska du inte tilltala dem som om de vore barn.
Försök att hela tiden ha målgruppens behov i bakhuvudet när du väljer hur du ska utforma texten.
2. Sammanfatta budskapet och håll det kort
Vad vill du åstadkomma med din text? Vill du informera, få läsaren att göra något, underhålla eller väcka känslor? Försök renodla huvudbudskapet för dig själv med en eller två korta meningar. Ta bort allt onödigt.
Exempel:
Vi ska ha ett möte för alla föräldrar. Kom till skolan på onsdag 15 oktober klockan 19.00. Mötet är i matsalen.
Stryk information som inte är viktig för målgruppen och syftet. Sådan information gör texten svårare att förstå. Om du har mycket att informera om är det ofta bättre att dela upp texten i några kortare, fristående texter med olika syften.
3. Skriv det viktigaste först.
Se till att huvudbudskapet finns med i textens inledning och huvudrubrik. Du kan sammanfatta det viktigaste i textens ingress.
Använd tydliga mellanrubriker som sammanfattar vad texten under handlar om.
Du kan använda ett ledord i rubriken som sedan även inleder meningen under.
Vad är e-legitimation? E-legitimation är en elektronisk legitimation som du använder för att visa vem du är på internet.
4. Använd enkelt språk och enkel grammatik
Själva språket är förstås väldigt viktigt om man vill skriva lättläst. Du kan påverka textens komplexitet genom sådant som ordval, meningarnas längd och konstruktion, rubrikernas innehåll samt bindeord. Det är mycket att tänka på! Här nedan kommer en sammanfattning i punktform.
Välj enkla, vardagliga ord.
Välj enkla ord som är vanliga i vardagligt språk. Ibland måste du kanske ändå använda ett svårt ord. Dessa svåra ord och begrepp ska du förklara. Det kan vara ord som ”landstinget”, ”självdeklaration” eller ”remiss”. Men skriver du för en särskild grupp läsare kan de känna till ord som andra inte kan, så det gäller att ha målgruppen klar för sig. Förklara orden direkt i texten och inte i en separat ordlista, för det kan vara svårt att hoppa mellan två ställen.
Undvik långa sammansatta ord.
Ofta går det att dela upp sammansatta ord till två kortare.
Skriv korta meningar.
Om meningen är för lång finns det risk att läsaren har glömt vad som stod i början av meningen när hen kommer till slutet. Skriv därför korta meningar som bara tar upp en viktig sak: en tanke – en mening.
Använd maximalt en bisats, och använd inte inskjutna bisatser. Samtidigt är det viktigt att få flyt i texten genom att variera korta och lite längre meningar.
Undvik därför meningar som:
Eleverna ska komma till skolan i varma kläder på onsdag, eftersom klassen ska åka till skogen, och det kan regna och vara kallt.
Skriv hellre:
På onsdag ska klassen åka till en skog.Det kan regna och vara kallt. Därför ska eleverna ska komma till skolan i varma kläder.
Låt verben komma i början av meningarna.
Ju mindre information man slipper memorera innan man får veta vad som händer (verbet), desto bättre.
Använd aktiva verb och skriv ut vem som gör vad.
Exempel:
”Skolans ledning har beslutat att skoldagen ska börja klockan 9.00”
(inte: det har fattats beslut om att…)
Gör inte om verb till substantiv, den s.k. substantivsjukan
Texten kan bli tungläst och byråkratisk om man använder mycket substantiv där man lika gärna kan använda verb.
Skriv till exempel återanvända plastpåsarna istället för återanvändning av plastpåsarna och parterna ska förhandla istället för en förhandling ska äga rum mellan parterna.
Skriv ut samband.
Logiken är inte självklar för alla, så bind ihop satserna med bindeord som därför, eftersom, men.
Här blir sambandet inte tydligt:
Skolan är stängd på onsdag. Lärarna ska ha möte.
Visa logiken med ett bindeord:
Skolan är stängd på onsdag eftersom lärarna ska ha möte.
Berätta hur något är, inte hur det inte är.
Skriv alltså:
”Eleverna måste ha sin dator med sig till skolan.”
Istället för:
”Eleverna får inte komma till skolan utan dator.”
Var konkret.
Skriv hellre båt, bil och buss än transportsätt.
Undvik bildspråk och liknelser.
Uttryck som ”han tar över rodret” eller ”ta sig i kragen” kan vara svåra att förstå eftersom de kan tas bokstavligt och lätt misstolkas.
Undvik långa sifferserier.
Skriv ”1 miljon” istället för 1 000 000 och ”nästan 5 000” istället för 4 987. Skriv ”hälften” istället för 50 %. Sätt siffran i ett sammanhang med ord som ”mycket”, ”litet”, ”många”.
Undvik synonymer.
Upprepa hellre samma ord flera gånger.
Skriv tydliga rubriker
Skriv rubriker som sammanfattar vad texten under handlar om.
Skriv i logisk följd.
Skriv till exempel i kronologisk ordning eller storleksordning.
5. Formge texten för ökad läsbarhet
Formen är lika viktig för läsbarheten som språket. Om din text ser luftig och tilltalande ut ökar sannolikheten att din målgrupp ska vilja läsa den och förstå budskapet.
Här är några hållpunkter som du kan följa:
- Bokstäverna: Använd inte ett för litet typsnitt. Times i 12 punkter är en bra referens men gärna ännu lite större. Många har svårt att läsa om texten är för liten. Undvik ljus text mot mörk bakgrund – svart text är tydligast.
- Typsnittet: Välj ett vanligt, välkänt typsnitt. I trycksaker innebär det ofta ett typsnitt med seriffer, som Times. På webben är det vanligare att använda typsnitt utan seriffer, till exempel Helvetica. Blanda inte en massa olika typsnitt och var försiktig med kursiv stil och versaler.
- Raderna: Gör raderna kortare. Högst 55 tecken per rad är en bra regel, men gärna ännu kortare. Ha ett lite större radavstånd än normalt. Låt de flesta meningarna börja på en ny rad.
- Styckena: Dela upp texten i tydliga stycken med blankrad mellan styckena. Ofta behöver du ha fler stycken än annars. Tänk: Ett resonemang – ett stycke.
- Marginalerna: Använd bredare marginaler än i andra texter. Använd vänsterjusterad text, alltså rak vänstermarginal och ojämn högermarginal.
- Grafiska dekorationer: undvik en massa onödiga linjer, textramar och färgplattor.
- Bilder: Använd relevanta bilder som stöd för innehållet, dvs. bilder som hjälper läsarna att förstå texten. Bilderna ska inte motsäga budskapet i texten eller bara läggas till som utsmyckning.
- Kontaktuppgifter: Var extra tydlig med kontaktuppgifter om läsaren vill fråga om något.
6. Låt texten vila
Låt texten vila och läs sedan igenom den igen med nya ögon. Då går det ofta att stryka lite till. Men var noga med att inte stryka relevant information eller viktiga samband. Låt gärna någon annan som inte kan någonting om ämnet läsa din text och komma med synpunkter.
